Radions symfoniorkester & Esa-Pekka Salonen: Chovansjtjina

Musikhuset, Konsertsal
tis 20.8.2024 18:00
ons 21.8.2024 18:00
Längd: 3h 30min, paus

Modest Musorgskijs opera Chovansjtjina har en fascinerande bakgrund. Musorgskij började på projektet redan 1872 när han arbetade med operan Boris Godunov. Kompositören började tvångsmässigt studera streltserupproret, ett dystert kapitel i Rysslands historia i slutet av 1600-talet då de muskötbeväpnade streltserkrigarna gjorde en statskupp. Konspirationerna och det besinningslösa våldet som färgade händelserna lämnade inte kompositören någon ro, men vid sin död 1881 hade Musorgskij endast färdigställt pianopartituret. Nikolaj Rimskij-Korsakov fullbordade operan som hade premiär 1886. 

Under Festspelen uppförs verket i en helt ny konsertversion av Esa-Pekka Salonen. Salonen leder den stora produktionen med nästan tvåhundra musiker på scenen: Radions symfoniorkester, sångare från Hagalunds kammarkör, Dominante och Helsingfors kammarkör och tiotals solister. Orkestreringen som utformades av Dmitrij Sjostakovitj 1959 och finalen som arrangerades av Igor Stravinskij vävs samman av kompositören Gerard McBurney som också leder skapandet av denna unika tolkning med en ljudvärld skapad av den berömda ljudkonstnären Tuomas Norvio. 

I vår tid är Chovansjtjinas berättelse om girighet, makt och galenskap mer aktuell än någonsin.

Artist talk före föreställningarna kl. 17.00 på Musikhuset (Huvudfoajén). Samtal med regissören Gerard McBurney och Marko Ahtisaari, konstnärlig ledare för festivalen.

Vi tillhandahåller undertexter på finska, svenska och engelska för alla Hovanštšinas föreställningar. Textningen görs på din smartphone med Subtitle Mobile-appen. Nedan hittar du mer detaljerade instruktioner om hur du ställer in och använder mobilappen.

Före föreställningen:
1. Ladda ner den kostnadsfria appen Subtitle Mobile (från Loitsut Ltd) från App Store eller Google Play till din telefon före föreställningen: m.subtitles.cloud.
2. Se till att ladda telefonens batteri, eftersom undertextappen använder batteriström.

Så här gör du på konserten:
1. Sätt telefonen på ljudlöst eller stör ej-läge.
2. Öppna Subtitle Mobile-appen.
3. Följ instruktionerna i appen och ange den fyrsiffriga koden: L4FX
4. Välj önskat textningsspråk (finska, svenska eller engelska) och vänta tills konserten börjar.
5. Vrid telefonen till horisontellt läge. Du kan justera ljusstyrkan på skärmen genom att peka på skärmen och flytta reglaget längst upp.
7. Du kan också ändra språk från menyn längst upp till höger.
8. Du kan lämna undertextvyn genom att trycka på X-symbolen i det övre vänstra hörnet.
9. Stäng av appen när konserten är slut.

Radions symfoniorkester
Hagalunds kammarkör
Dominante
Helsingfors kammarkör

Esa-Pekka Salonen, dirigent
Gerard McBurney, direktör

Mika Kares, bas – Ivan Chovanskij
Tuomas Katajala, tenor – Andrej Chovanskij
Kristofer Lundin, tenor – Vasilij Golitsyn
Tomi Punkeri, baryton – Bojar Sjaklovitij
Nadezhda Karyazina, alt – Marfa
Wolfgang Ablinger-Sperrhacke, tenor – En skrivare
Olga Heikkilä, sopran – Susanna
Ain Anger, bas – Dosifej
Natalia Tanasii, sopran – Emma
Johan Krogius, tenor – Kuska
Juhana Kotilainen, baryton – Unge strešnev
Greggory Haueter, baryton – Varsonofjev
Aarne Mansikka, tenor – Tjänare

Tuomas Norvio, ljuddesign
Elias Brown, assisterande dirigent
Charlotte McBurney, assisterande direktör

Jari Valo, konsertmästare
Hannu Norjanen, körledare
Tatu Erkkilä och Seppo Murto, körcoachning
Elenora Pertz & Harri Karri, repetitionspianist
Olga Heikkilä, utbildare i fonetik för ryska språket
Helmi Salin, scenmästare
Merja Thil, kostymsamordnare

Jasu Aalto, undertextare
Lotta Mäki-Luopa, undertexter
Jertta Ratia och Annastina Aff, finska översättningar
Elin Nauri Skymbäck, svenska översättningar
Gerard McBurney, engelska översättningar

Till skillnad från vad som tidigare meddelats kommer Lettlands radion kör och tenoren Giorgi Sturua inte att uppträda vid konserterna.

“Chovansjtjina är en unik opera i det avseendet att den med några namn- och detaljändringar kunde vara en berättelse om vår egen tid. En privat armé planerar en kupp som sedan går upp i rök. Man försöker instrumentalisera religionen som stöd för politiska ambitioner. Hänsynslösa aktörer producerar falska nyheter, folket vet inte vem de ska tro, och tror till slut inte på någon alls. Rebellerna blir hotade med stränga straff, men plötsligt och oförklarligt benådas de alla. Låter det bekant?

Mitt i allt våld och kaos finns bländande skönhet. I början av operan glittrar soluppgången på Moskvafloden, och Musorgskij komponerar en av sina vackraste melodier någonsin för ouvertyrens klarinettsolo trots att Röda torget ligger dränkt i blod efter nattens grymheter.

Bland politiska myglare, religiösa fanatiker, depraverade adliga och supande soldater intar den mystiska och komplexa gestalten Marfa huvudrollen. Hon är samtidigt hängiven gammaltroende och en utpräglat (bi)sexuell, mogen kvinna som förefaller ha magiska, häxaktiga förmågor. Männen åtrår och fruktar henne. Marfa i sin tur fruktar ingen och inget, inte ens döden. I Marfa har Musorgskij skapat ett av operalitteraturens mest fängslande och starka kvinnoporträtt.”

– Esa-Pekka Salonen

Chovansjtjina – ”Fallet Chovanskij” – var Modest Musorgskijs sista opera, och ofullbordad vid kompositörens död i mars 1881. Av verket hann endast pianopartituret bli klart. Två av de sex akterna i “folkets musikdrama” var endast utkast.

Chovansjtjina fick sitt namn efter de två furstarna Chovanskij, Ivan och Andrej, som ledde de streltserkrigare som gjorde uppror mot den unga tsaren Peter den store 1689. Verket tar upp de oroligheter som Peters makttillträde ledde till men utan att han eller några andra kungliga förekommer i persongalleriet. Under den tid då verket komponerades på 1870-talet förbjöd censuren  beskrivningar av tsarfamiljen på scenen. Om det inte hade varit för detta förbud skulle Chovansjtjina ha fått en mycket annorlunda form och sannolikt ett annat namn.

Konsthistorikern Vladimir Stasov sammanställde operans handling utifrån flera historiska källor i samarbete med Musorgskij. Kompositören skrev själv librettot. Den resulterande texten följer relativt fritt de verkliga händelserna. Flera års historiska utveckling komprimeras till några dagar. Den gammaltroende sektmedlemmen Marfa är det synligaste exemplet på de friheter konstnärerna har tagit sig. Hon är furst Andrej Chovanskijs älskarinna och siare, och hade också inflytande över Peters medregents, tsar Ivan V:s viktigaste uppbackare, furst Golitsyn. Marfa är en helt fiktiv karaktär och också den enda som har band till alla tre oppositionsgrupperna, det vill säga familjen Chovanskij, de gammaltroende och Peters halvbrors Ivans släkt. Marfas roll är avgörande för dramat.

För den postuma urpremiären 1886 strök Nikolaj Rimskij-Korsakov över 800 takter – en hel akt – ur Musorgskijs originalversion. Han orkestrerade pianopartituret och bearbetade det till fem akter. Den versionen användes också i Maurice Ravels och Igor Stravinskijs version från 1913. Liksom de flesta moderna framföranden använder RSO Dmitrij Sjostakovitjs orkestrering från 1959, som utan strykningar och nedskärningar bättre torde representera Musorgskijs ursprungliga dramatiska syften. Finalen är arrangerad av Igor Stravinskij.

Första akten. Ryssland är i chock över Peter den stores ambition att sprida västerländsk kultur i hela landet. En av konsekvenserna är att de gammaltroende hamnar i trångmål eftersom religiösa reformer står på Peter den stores agenda. Furst Ivan Chovanskij stöder de gammaltroende med ledaren Dosifej och mystikern Marfa. Streltserna tjänar som Ivan Chovanskijs livvakter. Ivans viktigaste politiska motståndare är bojaren Sjaklovitj.

Gryning på Röda torget. Sjaklovitj dikterar ett brev för att ange familjen Chovanskij. Ivan håller ett tal för sina anhängare där han opponerar sig mot tsarens politik. Den tyska flickan Emma försöker undkomma Ivans sons, Andrejs, närmanden. Situationen avbryts av Marfa, som Andrej tidigare förfört. Marfa förutspår ett dystert öde för Andrej. Ivan återvänder och Emma arresteras. Far och son grälar bittert över henne.

Andra akten. Den vidskepliga furst Golitsyn har kallat på siaren Marfa. Hennes förödande profetia gör Golitsyn rasande och han ger order att Marfa ska dränkas.

Tredje akten. Marfa har flytt och minns sin kärlek till Andrej. De supande streltserna får höra nyheten om tsar Peters återkomst till Moskva tillsammans med ett livgarde och utländska legoknektar.

Fjärde akten. Ivan ordnar ett gästabud för sina anhängare. Sjaklovitj kallar honom inför rådet där han knivhuggs till döds. Golitsyn förvisas, och Marfas profetia går därmed i uppfyllelse. Legoknektarna har beordrats att belägra de gammaltroende i deras kyrka och avrätta dem. Dosifej bestämmer att de måste protestera och begå kollektivt självmord genom att tända eld på sig själva. När Andrej får veta att Emma har gift sig med sin älskade förbannar han Marfa och beordrar streltserna att döda henne. Men streltserna har redan arresterats för att avrättas. I sista stund benådar tsaren dem.  

Femte akten. De gammaltroendes kollektiva självmord på begravningsbålet. Furst Andrej blir rörd av deras tro och Marfas hängivenhet och stiger själv upp på bålet, som sätts i brand till de annalkande truppernas förfäran. De gammaltroende fortsätter sjunga tills lågorna förtär dem. En tidsålder är till ände, trumpeterna ljuder och en ny dag gryr över Ryssland.

Text: Pekka Miettinen